SIL har vuxit fram ur en analys av problem kring patientsäkerhet i samband med läkemedelsförskrivning. Det har visat sig att ett flertal källor visar prov på innehållsmässig och teknisk inkonsistens. SIL-databasen består för närvarande av åtta källor. SIL är inte ägare till någon information som ingår i databasen utan fungerar som ett ”skyltfönster” för källägarnas information.
     
Varje vecka importeras (hämtas) information från de olika källorna och en ny SIL-databas byggs. Mellan importen av källor och byggandet av en ny databas sker SILs interna kvalitetskontroll. Det innebär förenklat att all information testas mot definierade kontrollkrav. Dessa kontrollkrav togs fram då SIL utvecklades och utgör själva kärnan i kvalitetsarbetet. Kontrollkraven kan handla om allt från självklarheter, som till exempel att en vara har ett handelsnamn, till mer förfinade tester som rör exempelvis hur en förpackning beskrivs. Om informationen av någon anledning inte uppfyller dessa kontrollkrav granskas den manuellt och vid oklarheter kontaktas källägaren för konsultation. I dagsläget finns ett 100-tal kontrollkrav.

Nationellt Produktregister för Läkemedel (NPL)

Informationen i NPL kommer från fyra aktörer: Apoteket AB, Läkemedelsverket, Tandvårds- och läkemedelsförmånsverket - TLV (tidigare Läkemedelsförmånsnämnden) samt Läkemedelsindustriföreningen (LIF). Genom detta register har aktörerna möjlighet att granska, kommentera, ändra och slutligen verifiera information över varje specifik läkemedelsprodukt. NPL utgör ”produktkatalogen” i SIL-databasen och omfattar:

a) alla godkända läkemedel (ej licensläkemedel),
b) även de som inte marknadsförs på den svenska marknaden
c) samt de som avregistrerats efter juni 2004.
d) läkemedel som tillverkas av Apoteket Produktion och Laboratorier (APL) återfinns också i registret.

Läkemedelsverket är systemförvaltare av NPL.

Delmängd av Apotekets Centrala Artikelregister (ACA)

NPL saknar information om icke-läkemedel. Denna information hämtas som en delmängd från ACA och inkluderar: läkemedelsnära artiklar samt övriga produkter som säljs via Apoteket AB på hjälpmedelskort eller livsmedelsanvisning som till exempel stomiartiklar, diabeteshjälpmedel, livsmedel och läkemedelsnära förbrukningsartiklar, prisnedsatta livsmedel samt generella varunummer för licensläkemedel och extemporeberedningar.

Fass-texter

Sedan 1 april 2009 levereras Fass-texter via online kommunikation till journalsystemen. Med hjälp av denna teknik når en förändring i en Fass-text förskrivaren inom ett par minuter. 

Detta är resultatet av ett projekt mellan SIL och Läkemedelsindustriföreningen (LIF).  Målsättningen med samarbetet är mer standardiserade texter, med ett strukturerat innehåll och på sikt större likheter mellan original och generika.

En Fass-text baseras på den godkända produktresumén (SPC) för en produkt. En produktresumé är generellt sett mer omfattande än Fass-texten eftersom den är en sammanfattning av hela den dokumentation som ligger till grund för godkännandet. Fass-texten innehåller de uppgifter från produktresumén som anses mest relevanta för förskrivaren och det är antingen det svenska Läkemedelsverket eller den europeiska läkemedelsmyndigheten EMEA som godkänner en SPC. Informationen från den godkända produktresumén får inte förändras i alltför stor omfattning men för graviditets- och amningsavsnitten kompletteras texten med en klassificering. Fass-texten levereras av Läkemedelsindustriföreningen (LIF) men källägare till informationen är respektive läkemedelsföretag.

Graviditet

Graviditetstext med eventuell klassificering hämtas från Fass-texten men levereras som en separat tjänst.

För att underlätta bedömningen vid förskrivning av läkemedel till fertila och gravida kvinnor innehåller flertalet läkemedelstexter i Fass sedan 1978 ett speciellt avsnitt som behandlar graviditet och amning. Under rubriken Graviditet har läkemedlen placerats i någon av följande kategorier: A, B:1, B:2, B:3, C eller D. Bokstäverna anger information baserad på humandata, det vill säga från klinisk användning i rekommenderade terapeutiska doser. Siffrorna anger information från djurexperimentella studier. Om den kliniska användningen inte givit några hållpunkter för skadliga effekter på människa placeras läkemedlet i kategori A eller B. För kategori B:3 preciseras i texten skadliga effekter som iakttagits i djurexperimentella studier. För kategorierna C och D anges i läkemedelstexterna vilka skadliga effekter hos människa som har iakttagits eller kan tänkas uppkomma under olika stadier av graviditeten (tidigt eller sent stadium eller i anslutning till förlossningen).

Amning

Amningstext med klassificering hämtas från Fass-texten men levereras som en separat tjänst.

Interaktioner

En läkemedelsinteraktion innebär att ett läkemedel förändrar effekten av ett annat läkemedel. Antingen minskar effekten, i värsta fall uteblir den helt, eller så ökar den istället med eventuella biverkningar eller överdoseringssymtom som följd. Interaktionskällan i SIL visar upp interaktioner mellan läkemedel parvis med klassificering och tillhörande interaktionstext.

Interaktioner klassificeras som A, B, C eller D:
A: Interaktionen har sannolikt ingen klinisk betydelse.
B: Interaktionens kliniska betydelse är ännu ej fastställd.
C: Interaktionen kan leda till ändrad effekt eller biverkningar men kan bemästras med individuell dosering och/eller plasmakoncentrationsbestämning av läkemedlet. Kombination kan kräva dosanpassning.
D: Interaktionen kan leda till allvarliga kliniska konsekvenser i form av svåra biverkningar, utebliven effekt eller är i övrigt svår att bemästra med individuell dosering. Kombinationen bör därför undvikas.

Källan baseras på Folke Sjöqvists klassificeringssystem. Interaktionskällan tar inte hänsyn till läkemedelsform.

Doseringskälla

Doseringskällan är i första hand avsedd för öppenvårdens behov och ger stöd för förskrivaren vid skapandet av den doseringstext som hamnar på etiketten. Doseringskällan innehåller doseringsenhet samt vissa administreringsinstruktioner per läkemedelsform, det vill säga för flera produkter samtidigt.

Rekommenderade läkemedel

Denna källa möjliggör för förskrivaren att via journalsystemet se vilka läkemedel den lokala läkemedelskommittén rekommenderar.

Läs mer om Rekommenderade läkemedel

Kortnotationer 

Avsaknad av en informationsstruktur för dosering i samband med ordinationer och förskrivning av läkemedel är ett problemområde som uppmärksammats av flera parter och som berör många intressenter, såväl vårdgivare som Apotek och Socialstyrelsen. Syftet är att skapa en gemensam standard för kortnotationer nationellt. Detta görs främst för att förenkla arbetet vid receptförskrivning. Det ska gå fort att mata in doseringstexten, kortnotationerna ska vara enkla och tydliga. Informationsstrukturen för dosering är inte tänkt att användas helt fristående utan måste alltid kopplas samman med andra uppgifter, t ex uppgift om vilken läkemedelsform som gäller för det aktuella läkemedlet som ska förskrivas.